amsa

Utgången igår var ingen höjdare. Vi satt på Moda där vi träffade lite vänner sedan gick vi ner mot Caféet. Det var Pride. Verkligen Pride. VI som inte var där av den anledningen var mest i vägen tror jag. Det var ändå kul att se hur människor levde ut och festade avslappnat med folk dem visste accepterade deras läggning. På donken var det inte Pride, där befann vi oss redan vid halv ett sedan var det buss och goodnight. End of story.  

Jag får så grym inspiration av att kolla på modehusens sommarkollektioner. Men jag kan inte komma på vad jag ska ha på mig ikväll. Jag rafsar runt lite i garderoben utan resultat. Min kornblåa långklänning är ett alternativ men nu när regnet har gjort ett uppehåll kan man ju vara barbent. Då återstår, låt mig se, noll alternativ. Hard life.

Fanny, vi skrattar och hånar bloggare som skriver små hälsningar till sina läsare. Här kommer min första, och sista. Den är till dig.  

Jag får som en panikkänsla när jag tänker på att du åker om två och en halv vecka sedan är borta i mer än ett år. Det kommer bli jobbigt. Inte bara lite tråkigt utan verkligen jobbigt! Du är en vän som inte går att byta ut. Aldrig. Det finns ingen som jag känner står mig så nära, som är som jag. Jag tycker att vi är så lika. Jag är tacksam för allt som du har gjort för mig. Utan dig hade jag inte varit den jag är idag. Du har varit så jävlig när du har pressat mig att göra allt som menat att jag kan. Och jag kunde. I och med att jag fick chansen att lära känna dig lärde jag också känna mig själv. Du ser sidor av allt och du är ärlig. Du tycker inte om min jenasväst, du säger det till mig men jag älskar den. Den sidan av dig älskar jag. Du vet att jag kommer tacka nej till min plats på Kriminologiutbildningen i Malmö imorgon, du har hjälpt mig dit och ändå kan du säga att jag gör rätt som tackar nej. Just nu i alla fall. Du säger också att jag kommer få chansen att stå här igen. Jag tror dig. 

Du är värd allt min Fanny. Jag älskar dig.
 

Jag sitter och kollar på hundratals bilder från Stockholmveckan i Visby. Inte mina, för jag var inte där. Jag hade inte ens en tanke på att åka dit. Men, jag blir glad när jag ser allas bilder. Bilderna är fina och folk är glada. Till synes i alla fall. Jag älskar kläderna, stilen, färgerna och festen. Den är överdriven och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser champagnebilderna, spruta-ut-champagne-bilderna rättare sagt. Men jag skrattar. Jag bryr mig inte, det är inte jag inte mina pengar. Förmodligen inte deras pengar heller men det struntar jag i. Jag vet att det är krystat och att det ofta är en fasad som är super polerad men dem har kul och jag tycker om bilderna. Dem upprör många men inte mig.

Bild lånad av en http://idasilen.se

Gila har köt en grym kamera. Den ultimata blandningen mellan en systemkamera och en digitalkamera. And shoot:

Ibland måste jag reda ut livet. Eller snarare städa upp lite i det.  Jag renar ut kontakter i telefonen, storstädar rummet, byter lakan, gör reseräkning och timmrapport, tvättar alla sminkredskap osv. Egentligen undrar jag vad jag vill åstadkomma med detta? Jag vill inte starta om vilket man skulle vilja tro. När man väl är det så skönt. Jag känner att jag kan sitta ner och ta det lugnt utan att bli skitstressas av saker som ligger på golvet eller reseräkningar som ligger och gnager i bakhuvudet. Så känner jag nu.

Det är så gulligt och jag älskar att min syster och bästa vän Gila ska gå på bio. Det är underbart att de kan umgås utan mig och att dem trivs med det! Själv ska jag och älsklingen se Snabba Cash. Lugnt och skönt. Vi älskar det. Kiss.

Yes. Jag fick min lönespec för junilönen igår och hårt arbete har fasen gett utdelning. Så, efter jobbet åkte jag och köpte ett par skor jag kollat på. Enkla, sköna och grymma. Nu lutar det mot kvällspromenad runt sjöarna. Later.

Igår. Igår var vi, genom mammas jobb, inbjudna till en fotografering på Kungsgatan. Det var kul men tog lång tid. Efter det gick vi ut och åt på TGI. Gott.  

Sol bad, mormor och morfar och koldolmar. Det är som det är, som det alltid har varit. Jag älskar att åka ner till Halmstad och bara vara med syster. Cykla till stranden sedan in till stan och shoppa och ta långa cykelturer på kvällarna. 

Äntligen ledig! Det är så sjukt skönt att bara vara. Göra vad man vill. När man vill. Nu åker jag till Halmstad.

Gryma ringar som min Vickan köpe med sig från Portugal! Som jag har längtat efter henne. Puss.  

Fördelen med att jobba på värmdö är att det är nära till Fanny och bad. Riktigt bad, skärgårdsbad och inget jävla mälarvatten. Skönt och trevligt. Ikväll blir det kvällsdopp med älsklingen.

En riktigt varm dag. Det kommer bli omöjligt att sova, ett plus till mig som har kvar mitt duntäcke. Jag kommer smälta, skönt! Jag börjar bli trött på att jobba helger nu. Jag är låst, kan inte göra det jag vill. Gå ut, dansa, ha kul. Kunna vara ute hela natten utan att ha varma legings nedtrycka i kuvertväskan... Istället får jag nöja mig med att äta räksallad med mamma och dricka vin. Inte fy skam men klackarna börjar damma snart... 

Sitter i sängen med öppet fönster, slötittar på ”Sommar med Ernst” och dricker te. En lång dag. Efter jobbet svängde jag förbi Forum Nacka och hämtade väskan jag la undan igår. Sedan i Solna C och hämtade undanlagda klackar. Det är så man får shoppa när man jobbar. Titta på bloggar och tidningar, ringa och lägga undan, betala parkering för fem minuter, in, hämta och betala. Det värsta är att detta är en av höjdpunkterna i min vardag.